Självutnämnda profeter

Han stod på torget och ropade mot folket som var på väg till kullarna vid Gennesarets sjö. ” -Så säger Herren: Håll er borta från den mannen! Han tjänar Belsebul! Han hädar Gud och leder er bort från den rätta vägen!” En del av folket stannade upp och lyssnade till varningarna från profeten som var klädd i säck och aska, men de flesta gick ändå ut för att själva lyssna till vad den nya predikanten hade att säga. Några skriftlärda från fariséernas parti lyssnade mycket noga till vad profeten sa och drog sig undan för att diskutera hur man bäst stoppade villoläraren som drog så mycket människor till sig. Han var ju farlig och bedrog folket! Vad mannens namn var? Det var bara en okänd snickare från Nasaret…

Pingstpastor predikar på Livets Ord

Då var det dags för den första riktiga posten här på mitt nya forum. Ekumenik är ett av de ämnen jag kommer fortsätta skriva om, men kanske på ett annorlunda sätt än tidigare. Givetvis kommer frågor ställas och en del företeelser ifrågasättas, men idag blir det få frågor.

Frimurare och hemliga ordnars intåg i den karismatiska kristenheten.

För en del år tillbaka var gemenskap med frimurare något man inom troskarismatiska kretsar absolut inte kunde tänka sig. Artiklar skrevs mot detta ”satanistiska broderskap” av både pastorer och redaktörer i diverse tidskrifter, och det utgavs också böcker omhandlande detta ämne. Ulf Ekman är en av de pastorer som var starkt kritisk mot friumrarorden och som också skrivit bok i ämnet. Det är därför en aning förundrande att man numera ser kända frimurarnamn i anknytning till Livets Ord och deras ekumeniska arbete. En fråga som onekligen behöver ställas är om den troskarismatiska rörelsens attityd gentemot det som tidigare benämndes som ”satanism” numera också håller på att mjukas upp. Är kanhända detta en del av det pris man måste betala för den organisatoriska enheten?

Ulf Ekman i Dagen.

Sverige har en del kristna tidningar av olik kvalitet, men i mina ögon står Dagen i en klass för sig. De har gått från att vara en förhållandevis tråkig och konservativ religiös tidning, till att bli en tidning man verkligen ser fram emot att läsa. Orsakerna är nog flera än de jag känner till, men att de har några utomordentligt duktiga journalister som bidrar till att göra dem så attraktiva som de blivit. Carl-Henric Jaktlunds artiklar har alltid lästs extra noggrant då de innehållsmässigt består av så många kvalitativa ingredienser att man bara måste läsa de flera gånger. Artiklarna om Livets Ord är sådana, och de ska jag kommentera i denna artikel.

Förlåtelsens nådesverk.

Rubriken är en omskrivning av T.B. Barrats berömda bok ”Helliggjørelsens nådeverk”, och jag ska senare i artikeln berätta vad som är poängen med rubriken. Som du säkert förstår handlar det om förlåtelse och Livets Ord. Dagens artikelserie om Livets Ord har fört till att jag fått kontakt med andra bloggare med erfarenheter liknande det jag har, och den lilla kontakt vi haft har varit mycket intressant och jag tror det är början på något fruktbart.

Mitt möte med Ulf Ekman.

Igår var jag på Levende Ord Bibelsenter där Ulf Ekman deltog som talare på pingstkonferensen. Detta var något jag sett fram till, och min förhoppning var att få träffa honom och tala med honom. Det gjorde jag också…